Sjuklön och karensavdrag – så räknar du rätt som arbetsgivare

Innehåll i artikeln

1. Vem har rätt till sjuklön?
2. Så räknas sjuklönen
3. Räkneexempel
4. Återinsjuknande och tak för karensavdrag
5. När sjukperioden blir längre än 14 dagar
6. Så hjälper Kvittia dig

När en anställd blir sjuk betalar du som arbetsgivare sjuklön för de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden. Sjuklönen är 80 procent av den lön och de anställningsförmåner som den anställde går miste om. Från sjuklönen gör du ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av den sjuklön den anställde skulle få under en genomsnittlig arbetsvecka. Från dag 15 kan den anställde i stället ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.

Vem har rätt till sjuklön?

Rätten till sjuklön gäller från första anställningsdagen. Om anställningen gäller kortare tid än en månad krävs att den anställde har varit anställd i minst 14 kalenderdagar i följd. Har en person flera arbetsgivare betalar var och en sjuklön för den anställning där arbetsförmågan är nedsatt.

För att få sjuklön behöver den anställde:

• sjukanmäla sig till dig. Sjuklön betalas inte för tid innan du fått anmälan, om den anställde inte har haft giltigt förhinder
• lämna en skriftlig försäkran om att hen har varit sjuk och hur arbetsförmågan har varit nedsatt. Du behöver inte betala ut sjuklönen innan försäkran har lämnats
• lämna läkarintyg från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan, det vill säga från dag 8

Du kan i vissa fall begära läkarintyg tidigare, till exempel om det finns särskilda skäl. Kollektivavtal kan också innehålla egna regler.

Så räknas sjuklönen

Enligt sjuklönelagen är sjuklönen 80 procent av den lön och de förmåner den anställde skulle ha fått under de dagar hen är sjuk. Det innebär att du gör ett avdrag för den lön som den anställde går miste om och betalar sjuklön i stället. Från den totala sjuklönen dras karensavdraget.

Karensavdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde skulle få under en genomsnittlig vecka. Det betyder att avdraget blir ungefär lika stort för en heltidsanställd som för en deltidsanställd i förhållande till lönen, oavsett hur arbetstiden är förlagd. Om karensavdraget är större än sjuklönen för den första dagen fortsätter avdraget på nästa sjukdag tills hela avdraget är gjort.

Räkneexempel

Exemplet följer sjuklönelagen. Många kollektivavtal har andra beräkningsmodeller, till exempel med fasta avdrag per timme eller dag, så kontrollera alltid vad som gäller hos dig.

1. Den anställde har en månadslön på 33 000 kronor och arbetar 40 timmar i veckan.
2. Veckolönen blir 33 000 × 12 / 52, cirka 7 615 kronor.
3. Genomsnittlig veckosjuklön är 80 procent av det, cirka 6 092 kronor.
4. Karensavdraget är 20 procent av veckosjuklönen, cirka 1 218 kronor.
5. Timlönen blir 7 615 / 40, cirka 190 kronor. Den anställde är sjuk tre dagar à 8 timmar, alltså 24 timmar, och går miste om cirka 4 569 kronor i lön.
6. Sjuklönen före karensavdrag är 80 procent av det, cirka 3 655 kronor.
7. Efter karensavdraget betalas cirka 2 437 kronor i sjuklön.

På lönebeskedet syns då ett avdrag för sjukfrånvaro på cirka 4 569 kronor och en rad med sjuklön på cirka 2 437 kronor. Sjuklön är lön, så du betalar arbetsgivaravgifter och gör skatteavdrag på den som vanligt.

Återinsjuknande och tak för karensavdrag

Om den anställde blir sjuk igen inom fem kalenderdagar från den förra sjukperiodens slut räknas det som en fortsättning på samma sjukperiod. Då görs inget nytt karensavdrag, och dagarna räknas in i samma sjuklöneperiod på 14 dagar.

Har den anställde haft karensavdrag tio gånger under de senaste tolv månaderna görs inga fler karensavdrag vid nya sjukperioder inom den tiden. Det skyddar den som är sjuk ofta.

Har den anställde ett beslut från Försäkringskassan om särskilt högriskskydd, på grund av en sjukdom som kan ge många eller långa sjukperioder, betalas sjuklön utan karensavdrag. Den tidigare ersättningen till arbetsgivare för höga sjuklönekostnader har tagits bort och gäller inte längre för sjuklön efter första halvåret 2024.

När sjukperioden blir längre än 14 dagar

Om den anställde fortfarande är sjuk efter sjuklöneperioden ska du anmäla det till Försäkringskassan inom sju kalenderdagar från dag 15. Därefter ansöker den anställde själv om sjukpenning. Som arbetsgivare har du också ett ansvar för rehabilitering och för att ta reda på om den anställde kan återgå i arbete, helt eller delvis, hos dig.

Tänk också på att sjukfrånvaro i regel är semesterlönegrundande upp till en viss gräns. Läs mer i artikeln om semesterersättning och om hur sjuklönen redovisas i arbetsgivardeklarationen.

Så hjälper Kvittia dig

I Kvittias lönetillägg hanterar du sjuklön och karens när du registrerar frånvaro, tillsammans med semester och VAB. Lönerna räknas ut med skattetabeller, lönebeskedet skickas via e-post och Kivra, och du får underlag till arbetsgivardeklarationen.

Reglerna kan ändras – kontrollera alltid aktuella regler hos Skatteverket eller med din redovisningskonsult.

Vanliga frågor

Hur mycket är karensavdraget?

Karensavdraget är 20 procent av den sjuklön den anställde skulle få under en genomsnittlig vecka. Det dras från sjuklönen och kan fördelas över flera dagar om det är större än sjuklönen för första dagen.

När måste den anställde lämna läkarintyg?

Från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan, det vill säga från dag 8. Arbetsgivaren kan i vissa fall begära intyg tidigare.

Vad händer om den anställde blir sjuk igen efter några dagar?

Blir den anställde sjuk igen inom fem kalenderdagar räknas det som samma sjukperiod. Då görs inget nytt karensavdrag.