BAS-kontoplanen förklarad – kontoklasser och vanliga konton

Innehåll i artikeln

1. Vad är BAS-kontoplanen?
2. Så är kontona uppbyggda
3. Vanliga konton för småföretag
4. Debet och kredit på kontona
5. Anpassa kontoplanen efter ditt företag
6. BAS och samarbetet med din revisor
7. Så hjälper Kvittia dig

BAS-kontoplanen är en standardiserad förteckning över bokföringskonton som används av i stort sett alla svenska företag. Varje konto har ett fyrsiffrigt nummer, där första siffran anger kontoklass, till exempel 1 för tillgångar och 3 för intäkter. Kontoplanen tas fram av BAS-intressenternas Förening och uppdateras varje år.

Vad är BAS-kontoplanen?

Bokföringslagen kräver att bokföringen ska vara ordnad så att den går att följa, men den säger inte vilka kontonummer du ska använda. Att nästan alla ändå använder BAS beror på att det gör bokföringen jämförbar och lätt att förstå för revisorer, redovisningskonsulter, banker och myndigheter. Det gör också att data kan flyttas mellan olika bokföringsprogram. Många bokföringsprogram har en färdig kontoplan baserad på BAS som du kan utgå ifrån när du startar företaget.

Kontoplanen och tillhörande information finns på bas.se. Eftersom den revideras årligen kan enstaka konton eller kontonamn ändras mellan versionerna.

Så är kontona uppbyggda

Kontonumret byggs upp i nivåer. Den första siffran är kontoklassen, de två första siffrorna är kontogruppen och alla fyra siffror bildar själva kontot. Konto 1930 tillhör till exempel kontoklass 1 Tillgångar och kontogrupp 19 Kassa och bank.

Kontoklasserna är:

• 1 Tillgångar: till exempel inventarier, kundfordringar och bankkonton.
• 2 Eget kapital och skulder: till exempel aktiekapital, leverantörsskulder, moms och skatter.
• 3 Rörelsens inkomster och intäkter: försäljning av varor och tjänster.
• 4 Utgifter och kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster: till exempel inköp för vidareförsäljning.
• 5 och 6 Övriga externa rörelseutgifter och kostnader: till exempel lokalhyra, telefon, programvaror och redovisningstjänster.
• 7 Utgifter och kostnader för personal, avskrivningar med mera: löner, arbetsgivaravgifter och avskrivningar.
• 8 Finansiella och andra inkomster och utgifter: till exempel räntor, bokslutsdispositioner och skatt.

Klass 1 och 2 bildar balansräkningen, medan klass 3 till 8 bildar resultaträkningen.

Vanliga konton för småföretag

Ett litet företag använder ofta bara en bråkdel av alla konton. Här är några av de vanligaste:

• 1510 Kundfordringar
• 1630 Avräkning för skatter och avgifter (skattekonto)
• 1930 Företagskonto
• 2440 Leverantörsskulder
• 2611 Utgående moms på försäljning inom Sverige, 25 %
• 2641 Debiterad ingående moms
• 2650 Redovisningskonto för moms
• 2710 Personalskatt
• 3001 Försäljning inom Sverige, 25 % moms
• 4010 Inköp material och varor
• 5010 Lokalhyra
• 5410 Förbrukningsinventarier
• 6110 Kontorsmateriel
• 6212 Mobiltelefon
• 6570 Bankkostnader
• 7210 Löner till tjänstemän
• 7510 Arbetsgivaravgifter

Har du enskild firma används också konton i grupp 20 för eget kapital, till exempel 2013 Övriga egna uttag och 2018 Övriga egna insättningar. I ett aktiebolag finns i stället bland annat 2081 Aktiekapital.

Momskontona i grupp 26 är uppdelade efter momssats och typ av moms. Vid varje momsredovisning förs saldona över till 2650 Redovisningskonto för moms, och därifrån till skattekontot när momsen ska betalas eller återbetalas.

Debet och kredit på kontona

Varje affärshändelse bokförs på minst två konton, där summan i debet är lika med summan i kredit. Tillgångar och kostnader ökar i debet, medan skulder, eget kapital och intäkter ökar i kredit.

Ett exempel: du köper kontorsmateriel för 1 250 kronor inklusive moms och betalar från företagskontot. Du bokför 1 000 kronor i debet på 6110 Kontorsmateriel, 250 kronor i debet på 2641 Debiterad ingående moms och 1 250 kronor i kredit på 1930 Företagskonto. Underlaget för posten är din verifikation.

Anpassa kontoplanen efter ditt företag

Du behöver inte använda alla konton. Det vanliga är att aktivera de konton som passar verksamheten och lägga till fler när det behövs. Tänk på följande:

• Använd BAS-kontonas nummer och namn så långt det går, så att andra kan förstå bokföringen.
• Behöver du mer detaljer kan du skapa underkonton inom rätt kontogrupp, i stället för att hitta på nya nummer på andra ställen.
• Var konsekvent. Samma typ av kostnad ska bokföras på samma konto hela året, annars blir jämförelser mellan månader missvisande.
• Se över kontoplanen inför ett nytt räkenskapsår, eftersom BAS uppdateras årligen.

Om du någon gång byter bokföringsprogram är det också en fördel att ha följt BAS, eftersom kontoplanen då kan flyttas med utan översättning.

BAS och samarbetet med din revisor

När din redovisningskonsult eller revisor tar emot din bokföring sker det ofta via en SIE-fil, där kontona följer BAS. Har du använt BAS konsekvent kan filen läsas in direkt utan att kontona behöver översättas. Läs mer i vad är en SIE-fil och samarbeta med redovisningskonsult.

Så hjälper Kvittia dig

I Kvittia får varje kvitto ett förslag på kategori och BAS-konto när AI har läst av det. Med revisorspaketet skapar du en zip-fil med bland annat en PDF-sammanställning, en SIE4-fil enligt BAS, kvitton, fakturor och kontoutdrag. Revisorn bjuds in gratis och räknas inte som användare.

Reglerna kan ändras – kontrollera alltid aktuella regler hos Skatteverket eller med din redovisningskonsult.

Vanliga frågor

Måste jag använda BAS-kontoplanen?

Nej, lagen kräver ingen viss kontoplan. Men BAS är standard i Sverige och gör det mycket enklare att samarbeta med revisorer och byta bokföringsprogram.

Vad betyder första siffran i ett BAS-konto?

Den anger kontoklassen. 1 är tillgångar, 2 eget kapital och skulder, 3 intäkter och 4–8 olika typer av kostnader och finansiella poster.

Hur ofta uppdateras BAS-kontoplanen?

Den uppdateras varje år. Oftast handlar det om mindre ändringar, men det är bra att se över kontoplanen inför ett nytt räkenskapsår.